lillaido

Ja så var det vardag igen! Sux. Men det har varit en ganska bra dag än så länge, vaknade vid 10 och gjorde mig i ordning från grunden eftersom vi skulle ta skolfoto idag. Man vill ju va fin! Tog halv 12 bussen och hade rättskunskap i ungefär 50 min för att sen gå och bli fotade. Precis när alla stog och posade, fotografen skulle precis knäppa första bilden så hör man "Hallå allihopa....detta är pontiac som e tillbaka..KOM IGEN KOM IGEN!" Min mobil ringde. Cool-Erik hade lyckats tima samtalet in i minsta detalj. Alla fortsatte posa så gott de kunde trots den töntiga musiken från min väska, och jag hoppas att fotot blev bra :)
Sen sprang jag till tåget och åkte hem och hämtade Alma, gick hem och åt bullar med henne och Lova :)

Idag ska Erik prata med en kis som kanske ska hyra ut sin lägenhet till honom. Tänk om han får den, fan vad skönt det skulle vara! Han vill att jag ska flytta med honom dit och det vill ju såklart jag med, men jag vet inte hur jag ska lösa det.. För det första så har jag inte råd att betala halva hyran när jag går i skolan, och dessutom vet jag inte vad pappa skulle säga när han precis ska börja att göra i ordning mitt rum. :/ Erik säger att han kan betala hyran men samtidigt vill jag inte leva på hans bekostnad. Jag får se hur det löser sig. Hur som helst, om han får hyra den så blir det från och med den 1 december. härligt! :)


Förövrigt så längtar jag efter Jonatan.. Det är inte lätt att bearbeta en sorg av den sorten. Även om man i regel är lycklig och på hyfsat gott humör, så ligger den alltid där, långt inne precis vid hjärtat och skaver. Och ont gör det. Som fan. Speciellt svårt är det när man blev utskälld och trampad på, när folk pratade bakom ryggen på en och ansåg det konstigt. Att man fick ta skit för att man var ledsen och förtvivlad. Jävla idioter.